onsdag 7 oktober 2015

Jan Guillou: Blå stjärnan - Bokomdöme

Blå stjärnan
Av Jan Guillou
Piratförlaget 2015
ISBN 9789164204551, Inbunden, 480 sidor
Jan Guillou har sedan Hamiltonböckerna hållit på med olika serier. Det här är den femte delen i Det stora århundradet om familjen Lauritzen och författaren gör ett tillfälligt gästspel i den genre där han fick sitt genombrott., spionromanen. Tiden som behandlas är 1941 -1945, andra världskrigets mitt och slutskede.

Här är det inte lika explicit våld och actiondramatik som i Coq Rouge-serien. Det är nog snarare så att detta ligger närmare sanningen. Att vara spion/agent är ingen glamorös syssla. Det är skitigt, smutsigt och förnedrande. Det får Johanne Lauritzen verkligen känna av. Hon blir rekryterad av den brittiska spionorganisationen SOE. Att hon som kvinna blir befordrad till kapten är naturligtvis sensationellt, men det blir hon tack vare sina prestationer och sin kompetens. Hon tvekar inte att döda för den goda saken och inte heller att använda sin kropp som vapen.

Jan Guillou är som alltid historiskt påläst och korrekt. Han skriver på sitt vanliga halvdokumentära sätt. Det ger inte så mycket utrymme för känslor och empati, även om boken naturligtvis inte är helt befriad från sådant. Men författaren styrka ligger inte i de avsnitten. Han är skicklig på att väva in enskilda händelser i det historiska skeendet och få det extremt spännande. Och det utan alltför stora åthävor.

Samtidigt är det svårt att tillgodogöra sig den här boken helt om man inte har läst de tidigare titlarna i serien. Familjesambanden går förlorade, alla karaktärer är inte glasklara, som de blir om man fått följa dem en längre tid. Man får koncentrera sig mer på historien än på personerna.

Det är ett stycke historia som Sverige har anledning att lite skamset reflektera över. Läsaren får följa hur tyskvänligheten sakta vrids till bestörtning när sanningen om förintelsen sakta kommer fram. Intressant är att ”Revolver-Harry”, Harry Söderman, en av de ledande i motståndsrörelsen mot tyskarna, får skymta fram i ännu en bok i år. Han fanns också med i Lars Anderssons De våra (mitt omdöme) som kom ut i våras. Denne legendariske kriminaltekniker är ju faktiskt Guillous gamle vapendragare Leif GW Perssons idol.

Betyg: 3 tomteluvor 

Inga kommentarer:

Veckans Tio i Topplåt 1126

The Spotnicks: Papa Oom Mow Mow In på listan 25 juli 1964 Låg kvar i 6 veckor, Högsta placering: 3