Försvunna
Av Sara Johnsson
Diamant Förlaget 2015
ISBN 9789187989032, Pocket, 280 sidor
En parentes: Världen är liten - den förra boken jag skrev om var Caroline Erikssons: De försvunna.
Sara Johnsson är en flitig och trägen författare. Trots att
hon ännu inte har nått någon bredare läsekrets börjar hon nu på en ny
kriminalserie. Hon är dessutom släkt med Johan Theorin som skriver om Norra
Öland, kanske är det därför hon har förlagt dessa böcker till södra delen av
samma ö.
Den lilla orten där allt tilldrager sig heter Grönhögen och
har 145 innevånare enligt Wikipedia. Småskaligt blir det, med allt vad det
innebär. Det känns nästa som om halva byn är med i boken, och alla känner
naturligtvis alla.
Karaktärerna är bokens styrka, Sara Johnsson är duktig på
det, att beskriva färgstarka personer. Intrigen är också ganska originell och
inte helt förutsägbar. Polisen, egentligen finns det underligt nog bara en i utredningen,
Mimmi Zettergren är en snäll och vänlig människa. Men hon har knappt någon
hjälp för att finna mördaren. Det är Mimmi som ska bli denna bokseries
huvudperson, jag önskar också att några av de andra byborna följer med vidare.
Axel är ute på morgonpromenad med sin hund och hittar tack
och lov inget lik. Det är annars en bekant kliché att hundar hittar mördade
personer. Här är det istället en övergiven båt som ligger och flyter oförtöjd
som de finner. Axel får hjälp av hamnkaptenen Ante att identifiera båten som
Svennes. Denne Svenne har gett sig ut på en fisketur med två okända män, men
alla tre visar sig vara försvunna.
När sedan lik efter lik hittas blir det klart att mysteriet
har en brottslig förklaring. Bokens fokus ligger på hur byborna hanterar
affären, det är främst de som hjälper Mimmi att lösa gåtan.
Trots att Sara Johnsson nu borde vara rutinerad i sitt
skrivande finns här invändningar. Om hon har använt sig av en redaktör vet jag
inte, men det är just sådant som en sådan kan påverka som fallerar lite. Här
finns inkonsekvenser och inte så få upprepningar och felaktigheter som hade
mått bra av en rejäl bearbetning. Dialogen behöver också putsas för att bli mer
realistisk. Jag saknar också lite mer humor som alltid fungerar bra i deckare
med karaktärer från mindre orter.
Betyg: 2 tomteluvor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar