I mörka vatten
Av Anna Roos
Louise Bäckelin Förlag 2020
ISBN 9789177991328, Inbunden, 256 sidor
Den tredje och avslutande delen i serien om Morden
vid världens ände håller lika hög litterär kvalitet som de båda
tidigare. De som är lite bevandrade i uttryck om Sveriges geografi är naturligtvis
på det klara med att det är den lilla sörmländska idyllen Trosa som är arena
för böckerna.
Att ha en revisor i huvudrollen i en kriminalroman
är smart, överraskande och väldigt fungerande. Författaren slipper att detaljerat
beskriva polisarbete och kan istället infoga parallellhistorier som i detta
fall är både underhållande och humoristiska.
Vera heter revisorn och hon är en skicklig sådan. Hon
har i alla tre böckerna varit i gång med att sälja sitt föräldrahem i Trosa. Under
den processen har hon konfronterats med sin uppväxt med å-barnen. De var ett
gäng som var väldigt privata. Bland annat skrev de små sanningslappar som de
förvarade gömda. När nu dessa ”sanningar” dyker upp i vuxen ålder har innebörden
i dem förändrats. De får saker som har fallit i glömska att komma fram och
skapa konflikter.
I nutid försvinner en ung pojke. Missing People,
polisen och allmänheten söker intensivt. Vera drar paralleller med när hennes
egen lillebror försvann när de var unga. Finns det gemensamma nämnare?
Även om kriminalhistorien varken är påtaglig eller
märkvärdig blir det spännande. Men också mycket underhållande. Dramatiken i
kombination med humorn fungerar mycket bra.
Men nu är trilogin slut. Vad kommer härnäst från
Anna Roos. Fler revisorsberättelser? Trosa igen? Eller något helt nytt och
annorlunda? Jag hoppas på det senare.
Betyg: 4 tomteluvor
Foto: Ellinor Koda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar