Pelle var en av de snällaste och mest generösa människor jag träffat. Hans goda och glada skratt ringer ännu i mina öron. Tillsammans fick vi uppleva många roliga stunder i landslaget. Jag minns hur lycklig Pelle blev när han blev uttagen till laget som skulle representera Sverige i World Cup på Nya Zeeland 1981, den första långresan. Han tränade som besatt inför resan, både på darttavlan och i motionsspåret i skogen. Och vi blev t o m ett inslag i SVT's Café 18 där vi fick berätta om vår resa, som för övrigt blev en succé, mycket tack vare Pelle som spelade som ett fullfjädrat proffs.
Peter och jag på Nya Zeeland
Jag är glad att jag fått förmånen att vara hans vän. Jag är glad för att jag fått förmånen att träffa honom några gånger under hans sista svåra tid. Jag är glad för att jag även nu fått äran att sitta vid hans bord och dricka en öl. Jag är glad för att han fick ha sina vänner omkring sig även mot slutet. Och jag är glad för att han verkade ha förlikat sig med sitt öde och inte tillät sjukdomen att förstöra hans goda humör.
Mina tankar går i denna stund speciellt till hans Eva och hans mor och syskon. Pelle hann precis fylla 56 år.
2 kommentarer:
Fint skrivet Nisse.
Pelle har lämnat fina minnen till många av oss. Han finns i våra tankar och hjärtan.
Just nu gör det så ont.Han kommer alltid att finnas i mitt hjärta.
Jag tänker på Gun, Pia och Eva med fam, förstår er sorg och saknad.
Susanne
Tråkigt att höra om Pelle. Jag visste inte ens om att han var sjuk men det var länge sedan jag träffade honom. Tror att det var någon gång i början av 90-talet uppe på Väddö där de brukade ha en dart-turnering på somrarna. Minns honom som en glad kille som gillade fotboll och musik.
Skicka en kommentar