Lögnen är en annan sanning
Av Sören Bondeson
Ordfront Förlag 2017
ISBN 9789170379468, Inbunden, 359 sidor
När Sveriges mest kände skrivarlärare för deckarförfattare
själv ger ut en bok, det är inte den första, infinner sig ofrivilligt en viss
förväntan om att detta skall vara något alldeles extra. Att det då infrias gör
mig glad, mest kanske för att mina förväntningar inte har förstört min
läsupplevelse. Sören Bondeson har coachat sådana kända namn som Jens Lapidus
och Åsa Larsson.
Författaren har grundat sin roman på dokument som han har
hittat i en gammal lada i Värmland. Det visade sig vara en unik berättelse om
ett annorlunda liv, främst en skildring från ett brinnande andra världskrig.
Sören Bondeson har låtit många av de verkliga namnen stå ograverade, medan
andra har blivit anonymiserade. Speciellt familjen Wallenberg får en rejäl
känga för sin inblandning i det nazistiska Tysklands affärer.
Berättelsen löper i två plan. Vi får följa den unge Axel
Olof Severin som arbetar som vaktmästarbiträde på Enskilda Banken i Stockholm.
Han hankar sig fram på en liten lön, som han oftast gör av med på de otaliga
pilsnerhak som han frekventerar. Han tillhör ett mindre gäng som, så gott det
går i ransoneringstider, försöker döva tristessen med alkohol.
I ett annat plan sitter Axel på Säters sinnessjukhus 1955
och skriver ner sin historia. Han är förvirrad och återfår minnet bit för bit.
På grund av två kvinnor i Stockholm blir Axel inblandad i
spioneriaffärer. Han är ganska naiv och är själv mycket osäker på om han går
engelska, tyska eller ryska ärenden. När en av hans vänner mördas blir också
Axel jagad av både polis och underrättelsetjänsten. Vem kan han lita på? Hans
tillit till de vänner han har varierar.
Det är en intressant och färgstark berättelse från krigstidens
Stockholm som Sören Bondeson skrivit. Han har lagt stor vikt vid tidsmarkörer,
en god research, och staden känns nära även om skildringen är från över 75 år
sedan. På författaren språk finns inget anmärka, fattas bara annat. Jag fångas
snabbt i historien, med de skarpa karaktärerna som verkligen är påtagligt
verkliga och realistiska.
Invändningar då; även om boken är berättad i ett angenämt
långsamt tempo så tappar denna ändå farten emellanåt. Den detaljerade tidsskildringen
är ibland lite för noggrann och tar på det viset udden av intrigen. Jag känner
inte att jag behöver veta exakt vilken gata karaktärerna promenerar på hela
tiden.
Den här typen av böcker fascinerar mig trots detta. En true
crimestory från fyrtiotalet får man inte ofta i sina händer. Mer sådant, tack.
Betyg: 4 tomteluvor
Foto: Jan-Åke Eriksson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar