"Vad är dealen med vikingastilen? Att hårdrock förknippas med muskulösa asagudar och medeltid är ett mycket märkligt fenomen.
Min teori är att det har sitt ursprung i unga tonårspojkar med en djupt rotad oro för att bli tagna för töntar, barn eller någon form av bögar.
De drabbas av denna skräckblandade förvirring någon gång i högstadiet när vissa grabbar börjar få hår under armarna, vissa utmärker sig i idrottsliga sammanhang och 90 procent tänker att alla har hånglat utom jag. För den ännu tanige målbrottskillen utan tydliga framgångar inom något av dessa områden finns en komplett utväg i form av hårdrocken.
I hårdrocken är allt skithäftigt. Männen har underbart mycket muskler inoljade i bordsmargarin, hår på bröstet, nitar på svart läder, långt hår som mamma förfäras av. de poserar med svärd och yxor, de ylar vibratofyllda strofer om karga landskap och allt är svart, stål och eld. Kort sagt är det ett komplett kit som med en enda röst avröjer alla misstankar om anhängarens nörddom.
Paradoxen är att så fort man ser på konceptet på lite håll så rämnar illusionen Och det hela ter sig i stället oerhört homoerotiskt. Se på Thor. Han är en infettad, muskulös man med långt yvigt hår med lugg. Han har rouge, mascara, nitar och läder. Den röda belysningen i rummet för tankarna till en ångig klubb som kräver medlemskap. Att dessa skivor främst riktar sig till unga, rollspelande män gör det hela än mer tvetydigt."
Källor: DiFonzo: The Worst Album Covers of the World 1 & 2 & Seriously Bad Album Covers - Boström, Kristenson, af Trampe: Sveriges Sämsta Skivomslag - Cover story, Volume One & Two - Album Covers from the Vinyl Junkyard - Herr Dryck: Katastrofala skivomsla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar