Åström & Sandlund: vid skogens slut - bokomdöme

vid skogens slut
Av Åström & Sandlund
Bokfabriken 2020
ISBN 9789178354153, Inbunden, 383 sidor
Ljudbok, 10 timmar och 13 minuter, Uppläsare: Rachel Mohlin

Den här boken har jag lyssnat på. Uppläsaren, Rachel Mohlin, har ett distinkt och klart sätt att förmedla texten på. Men jag har ett problem med att hon är mer redovisande av det hon läser än att hon förmedlar boken till mig. Det gör att, trots det hemska som boken handlar om, det inte riktigt fäster hos mig, och jag blir inte så berörd som jag borde och brukar bli.

Det handlar om barn som far illa. Det verkar som om flera barn har blivit fast i en sektliknande församling. Där blir de styrda och påverkade och blir tvungna att lämna ifrån sig sin barndom.

Bokens skådeplats är Piteå där det skapas en specialgrupp för att stödja barn med problem. I gruppen ingår personal från skola, socialtjänst och polis. Allra främst får läsaren följa Sofia som är lärarrepresentant i en sådan grupp.

De båda författarna, Sara Åström och Anette Sandlund, arbetar just som specialpedagoger på en högstadieskola i Piteå. De har här i sin debut grävt där de står och använt sina egna erfarenheter.

Sofia möter den unga Alva i skolan. Det är ett barn som drar sig undan och inte umgås som de andra barnen. Sofia bekymrar sig, och när en annan flicka i Alvas närhet hittas mördad stegras dramatiken och spänningen.

Trots att det är barn det handlar om blir jag inte helt påverkad. Det brukar jag bli. Jag kan tänka mig att det beror på att författarna har använt sig av alltför många stereotyper och genreschabloner. Inklusive den klassiska mobiltelefonen med sviktande batteri. Den är jag urbota trött på.

Den här lilla gruppen om tre personer som utreder brott mot barn kommer säkert att leva vidare i fler böcker. Det kan med all säkerhet utvecklas till ännu mer spännande läsning.

Betyg: 3 tomteluvor  

Foto: Maria Fäldt