Jag var på Morriseykonsert igår. Det hade jag fått i julklapp av äldsta dottern. Den som väntar på något gott... Först uppladdning på Bishops Arms på Bellmansgatan med lite mat och några Slussvaktaröl. Ölen som är så fylld med humle att de kallas för gräsklipparbira.
Konserten var OK. Tyvärr gapade flera läktarsektioner tomma, och det är ju så att konserter lyfter när publiken är på G. Och publiken är bara på G när det är fullsatt. Så jag tyckte lite synd om den nyblivne 50-åringen som ändå levererade på bästa sätt. Lite rundare om magen, lite tröttare... men ändå outtröttlig i sin stil med fina rockslingor utrustade med intelligenta texter.
Och kvällen innan i Oslo hade han ju blivit attackerad på scen av en berusad norrbagge som kastade ett fullt ölglas på honom. Nära att den konserten blev avbruten. På det hela taget var detta en fin kväll med fin musik i trevligt sällskap (dottern Terese och hennes kompis Helena). Man tackar för julklappen.
Här är en videoversion av First Of The Gang To Die som var avslutningsnummer igår.
1 kommentar:
Håller helt med; lite tröttare och lite rundare, men trots det håller han väl ändå måttet! Morrissey levererar ju alltid, även om publiken inte gör det! Och tack själv för trevligt sällskap.
Skicka en kommentar