torsdag 15 oktober 2020

Tove Alsterdal: Rotvälta - Bokomdöme

 

Rotvälta

Av Tove Alsterdal

Lind & Co 2020

ISBN 9789179033361, Inbunden, 399 sidor

 

Det känns som om det finns mängder av böcker med Tove Alsterdal som författare. Men så är det ju inte. Hon har skrivit blott fem storartade och prisbelönta spänningsromaner tidigare. Hennes kännetecken har varit noggrann research, vilket har gjort att det har dröjt två år mellan böckerna.

Dessutom har det alltid varit solitärer, inga böcker i serier med samma stående huvudpersoner. Författaren har undvikit att skriva om poliser och alltid kombinerat sina intriger med internationella händelser.

Därför blir man väldigt överraskad när Tove Alsterdal nu startar en serie med böcker med återkommande karaktärer. De ska komma ut varje år och vara förankrade i svensk mylla, Ådalen närmare bestämt. Dessutom är det en polis i den centrala rollen som mycket kretsar kring.

Varför gör författaren då på detta viset? För att hon kan, gissar jag. Och för att visa att hon kan. Och för att överraska och slippa bli fast i ett sätt att skriva.

Och visst kan hon. Även om det handlar om en annan berättarteknik så är det centrala för en bra bok inget man ändrar på. Djupa fina gestaltningar av människor som man kan känna igen sig i. Miljöbeskrivningar som gör att läsaren är med på sagans resa.

Polisen Eira Sjödin har återvänt till Kramfors för att ta hand om sin dementa mamma. Hon kastas in i ett nygammalt fall. Olof som fjorton år tidigare har erkänt mordet på en tonårsflicka kommer tillbaka efter många år till sitt föräldrahem. Han finner sin far död, mördad. Med sin mörka historia håller bygden för troligt att han åter är gärningsman.

Eira och hennes kollegor utreder mordet på mannen och tvingas också att titta på det gamla flickmordet. Det visar sig att det finns många bottnar i fallen och att alla grannar kanske inte har så rent mjöl i påsen själva.

Tove Alsterdal har skrivit en mycket spännande polisroman. Hon har begripit att lägga ut dimridåer och ledtrådar. Allt för att på krokiga vägar så småningom komma fram till sanningen. Men visst faller också en sådan här skicklig författare i några genrefällor. T ex får slumpen spela en alltför stor roll i utredningen.

Det bästa med den här fantastiska romanen är att det nu bara dröjer bara ett år innan nästa Tove Alsterdalbok ligger på bokhandelsdiskarna. Slukhål tror jag att den ska heta.

Betyg: 5 tomteluvor  



Foto: Annika Marklund

Inga kommentarer:

Veckans Tio i Topplåt 1135

Ola & The Janglers: No No No In på listan 11 september 1965 Låg kvar i 4 veckor, Högsta placering: 5