Årets julkalender här på bloggen är samtidigt min lista över årets 24 bästa svenska kriminalromaner. I ordning. Och i mitt tycke
Nummer 13: Pestön
Av Marie Hermanson
Albert Bonniers Förlag 2021
ISBN 9789100181277, Inbunden, 309 sidor
Den här författaren är inte någon som man normalt förknippar med kriminalromaner. Men det här är definitivt en klockren sådan och dessutom del två om överkonstapel Nils Gunnarsson och Ellen Grönblad. Marie Hermansson är mest känd som en mycket framstående romanförfattare med titlar som Musselstranden och Värddjuret, den senare blev Augustprisnominerad. Hon har också skrivit manus till thrillers på TV.
Det är då föga förvånande att boken är mycket litterär, skriven på ett angenämt och kvalificerat men ändå lättläst språk. Nittonhundratjugotalets Göteborg bildar fond till handlingen.
Det är inte utan att den historiska beskrivningen hade räckt för att göra detta till en mycket läsvärd bok. Men nu har författaren kryddat historien med en mordgåta. Ett manslik hittas i vattnet vid en kåkstad.
Gunnarsson finner spår som leder till Pestön som tidigare fungerat som karantänsstation. Sjömän fick sitta där för att undvika smittspridning. Det är inte utan att man drar pandemiparalleller. Det
försiggår fortfarande någon form av verksamhet på anläggningen, till att börja med oklart vad. Gunnarsson går med på att skicka in Ellen Grönblad som någon slags wallraffande spion.
Polisverksamhet på västkusten har tidigare framgångsrikt och väl beskrivits av Lennart Brohed i böcker om Marsstrandspolisen Göran Persson.
Marie Hermansson har här utvecklat både språket och den historiska aspekten till fulländning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar