Av Camilla Läckberg
Forum 2011
ISBN 9789137136653, Inbunden, 360 sidor
Varför ska man ändra på ett vinnande koncept? Det gör i alla fall inte Camilla Läckberg. Och definitivt inte för att tillfredställa alla sura kritiker, mig inberäknad.
Sin vana trogen plockar hon upp någon eller några historiska händelser och spinner en intrig som för läsaren in i vår tid. Och det är just i de historiska avsnitten som författarinnan har sin starka sida. Det verkar som om hon lagt mest kraft i research och text där.
Nu är de historiska händelserna flera. Dels en änglamakerska som i början av 1900-talet tar emot oäkta barn för att sedan mörda dem. Men handlingen kretsar också kring en internatskola på en ö i Bohusläns skärgård och händelserna där i mitten på 1970-talet. Läckberg har här skapat en grund att stå på, en intressant intrig. Men tyvärr tycker jag att hon slarvar bort en bra bok genom att låta nutidens karaktärer uppträda schablonmässigt, platt och osannolikt.
Det är flera saker som stör mig. Tanumspolisen t ex. Det verkar som de inte har så mycket att göra. Alla poliser börjar på heltid utreda ett brott som bara kanske är ett brott, och dessutom sedan länge preskriberat. Sker det bara ett brott i taget i dessa trakter? Huvudpersonerna, polisen Patrik och hans fru Erica, är ganska omöjliga. Mot slutet av boken gullar Patrik med sin fru när hon egentligen borde ha åtalats för att hindra polisarbetet. Även polisen Gösta borde ha fått samma åtal, men istället framställs de som hjältar.
Dessutom verkar det som om var och varannan person i bokens persongalleri har förlorat ett eller flera barn. Hur kan det vara så? Överhuvudtaget bygger Läckberg ofta sina intriger kring barn och familj. Naturligtvis är det en av flera orsaker till hennes framgång. En annan orsak är förmodligen att det är plättlätt att lista ut vem som är den skyldige och hur det mesta hänger ihop. Läsaren får känna sig lite slug.
Läckberg skriver definitivt inte för mig. Men för många andra. Många. Och det ska hon naturligtvis fortsätta med.
Betyg: 2 tomteluvor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar